Att skapa lyhörda, förtroliga samtal samt kulturförflyttningar

Zandra Christiansen är leg. psykolog, organisationspsykolog och chefsutvecklare på KC-Group. Hon möter ständigt chefer i handledning och fördjupat samtalsstöd. Ledarskaps- och ledningsgrupputveckling samt värdegrund- och kulturförflyttningar ligger henne varmt om hjärtat. Just kvalitén i samtalet och alliansen är något som Zandra ser som centralt i hennes möten. Läs hennes artikel om "känslomässig förtrolighet" här.

Ett samtal mellan Alex, 9 år, och hans lärare och ett samtal mellan Gabriella, 39 år, och hennes chef - same same but different…!?


Under semestern har jag snöat in på texter formulerade av Susanna Wu-Pong, Ph.D. MAPP, RPh (Virginia). Wu-Pong skriver bl.a. om vikten av ”emotional intimacy” (känslomässig förtrolighet) i relationer och har utformat strategier för ”healthy relationships”, där hon utgått ifrån psykologisk forskning.


Kommunikativa färdigheter med ett mått av känslomässig förtrolighet och närhet är något som vi kan lära oss. Det krävs dock som allt annat, träning! Jag har arbetat som leg. psykolog i snart 25 år. Främst har jag varit verksam inom offentlig förvaltning och i skolan som system. Primärt har jag stöttat skolledare och pedagoger inom ramen för vad som benämns som konsultation, handledning och utbildning samt utveckling av värdegrund och kulturförändring.


När jag försöker summera vad jag gör inom ramen för mina uppdrag så handlar det ofta om att utveckla människors relationella och kommunikativa färdigheter. Psykologens profession efterfrågas ju ofta just när relationer har gått i stå. Det kan vara en skolledare som behövt möta en uppgiven förälder eller medarbetare, eller en pedagog som i affekt behöver stöd att hantera en enskild elev eller elevgrupp.

Skolpersonal har enligt skollagen en skyldighet att utveckla sin relationella kompetens. Detta eftersom de behöver lära känna och därmed nå in till elever som visar sig ha svårigheter i skolan. Elever som har svårt att möta omgivningens krav eller känner sig otrygga på något sätt, kommunicerar ofta detta genom sina beteenden. Ofta är dessa av utagerande och problemskapande karaktär, vilket innebär att deras beteenden blir problem för omgivningen. Jag tycker om benämningen eftersläpande färdigheter. Detta är färdigheter som pedagoger behöver utvidgat stöd i att förstå ytterligare, i syfte att förstå orsaken till elevers kommunikation, via sina beteenden. För att nå dit behöver skolpersonal ofta konstruktiva samtalsmodeller att hålla sig i.


Länge var jag osäker på om mina erfarenheter inom skolan som kontext kunde appliceras till andra verksamheter, men ack så fel jag hade! Ledare och medarbetare inom alla organisationer, stora som små, behöver ju självklart också stöd i att hantera mänskliga relationer. Även på Google eller IKEA finns det ju medarbetare som kommunicerar sitt missnöje på ett problemskapande sätt och där chefer behöver stöd i att möta och därmed förstå medarbetarens eftersläpande färdigheter eller grund till missnöje. Görs inte detta finns risk för negativa arbetsmiljömässiga spridningseffekter eller minskad effektivitet i teamet. Eller hur?

Under flertalet år var jag ansvarig för att implementera värdegrund- och samtalsmodellen Collaborative and Proactive Solutions (CPS) inom förskolor och skolor i en medelstor svensk kommun. Modellen har skapats av den amerikanska psykologen Ross W. Greene. När jag tar del av Wu-Pongs strategier för att skapa "healthy relationships” tycker jag mig se att de stämmer väl överens med strukturen i Greenes samtalsmodell.


För att få till en fördjupad förståelse i samtal med människor och därmed kunna lösa problem tillsammans har Wu-pong formulerat olika steg. I första steget krävs ett lyhört lyssnade som utstrålar en nyfikenhet med ett icke-dömande förhållningssätt. Lyssnandet behöver fokusera på budskap såväl som emotionell kontakt. Reflective listening and summarizing lyfter Wu-pong som ingredienser i nästa viktiga steg, vilka tillsammans förstärker den andres känsla av att bli respekterad och lyssnad på. Inom CPS-modellen sker inledningsvis ett empatiskt lyssnande som söker efter individers ”concerns” i syfte att verkligen förstå dessa. Här erbjuds även s. k. borrningsstrategier som stödjer samtalsledaren med frågor för att öka möjligheten att den andre känner sig ytterligare förstådd och därmed talbar. Wu-Pong skriver; "And research consistently finds that people are most likely to thrive when they feel intimately connected to significant others… Intimacy occurs when people feel understood, accepted, and cared for” (Pietromonoco, 2017).

Wu-pongs efterföljande strategier kan förenklat sägas förmedla möjligheten till att även samtalsledaren får beskriva sitt perspektiv kopplat till dilemmat/problemet som står i fokus. Med ett tidigare empatiskt och inlyssnande förhållningssätt har tillit byggts upp vilket möjliggör att den andre nu har en större förmåga att lyssna och ta in nya perspektiv. Därefter lyfts slutligen dialog om förslag till förändringar. Inom CPS ges den här möjligheten på ett liknande sätt och utmynnar slutligen i ömsesidig dialog om konstruktiva lösningar där strukturen värnar om båda individernas angelägenheter (concerns).

Pedagoger har ett av världens viktigast men också svåraste yrken. Vid stress eller hög belastning är det lätt hänt att pedagoger speglar enskilda elever med s.k. patogena (sjuka) linser, där dilemman som uppstår definieras som problem inom eleven. Här efterfrågas ibland alltför tidigt hjälp av externa experter (exempelvis jag i rollen som psykolog) för att få hjälp med “problemet”. Detta strider mot skollagens intention om ett salutogent perspektiv som initialt bör söka förståelse i lärandemiljön och i mötet mellan elev och pedagog/grupp/kunskap/miljö. I arbetslivet är det precis på samma sätt. Här kan det vara dilemman i arbetsmiljön eller i det psykosociala sammanhanget som behöver förstås ytterligare. Vi vuxna är ofta inte bättre än barn när vi kommunicerar i affekt. När vi känner oss otrygga eller icke-sedda kommunicerar vi på ett utmanande sätt eller genom problemskapande beteenden. Vi söndrar möten, medvetet eller omedvetet, genom att komma för sent, avbryta varandra, negligera kollegor eller undviker fastställda åtaganden mm.

Alltför ofta möter jag chefer som ser på sina medarbetare med patogena linser och tänker att ”felet” ligger inom medarbetaren. Med hjälp av en samtalsstruktur som stödjer känslomässig förtrolighet och som utvecklar självreflektion kan chefens bild av sin medarbetare komma att nyanseras. När så sker kan chefen bära upp ett än mer förtroligare samtal än tidigare, med ökad möjlighet till konstruktiva lösningar.


Ledarskap handlar ofta om att hantera beteenden. Edgar Schein (1988) formulerade att ”varaktig förändring i organisationer har en kognitiv-språklig dimension”. För att kunna göra kulturförflyttningar, i syfte att skapa ett mer salutogent lärandesammanhang/god arbetsmiljö krävs ofta en utveckling av chefers och medarbetares samtalsfärdigheter. “Någon måste säga eller göra något annorlunda för att det ska bli tal om implementering, förbättring eller effektivisering (förändring). För att få en påtaglig effekt inom organisationer krävs dessutom att förändringarna blir bestående.” (Russberg & Angelis, 2018)

Vid intresse av mina implementeringserfarenheter, se min artikel i Tidskriften Elevhälsa, nr. 4, 2019; Zandra Christiansens artikel "Barn gör rätt om de kan!" - Zeropointpsychology AB (zpoint.se). Artikeln baseras på av min kvalitativa studie; Rektorers föreställningar om implementering av Collaborative & Proactive Solutions (CPS) som ett sätt att utveckla skolans lärmiljö, pedagogiska ledarskap och elevhälsoarbete. Specialistarbete-Leg.-psykolog-Zandra-Christiansen1.0.pdf (zpoint.se)


Min handledare sade en gång till mig att CPS stödjer pedagoger att se på elever med friska ögon. Det är min fulla övertygelse att samtalsstrukturen kring CPS eller Wu-pongs steg för samtal kan appliceras inom alla sammanhang där det finns människor. Blir du nyfiken? Kontakta KC-Group om du eller ditt team vill bli bättre på att lyssna, skapa en känslomässig förtrolighet samt förstå fullt ut, före ni agerar. Då kan ni även göra kulturförflyttningar på köpet.



Zandra Christiansen är chefsutvecklare på KC-Group och möter chefer i handledning och fördjupat samtalsstöd. Ledarskaps- och ledningsgrupputveckling samt värdegrund- och kulturförflyttningar ligger henne varmt om hjärtat.


Zandra är leg. psykolog sedan 1998 samt Specialist i pedagogisk psykologi. Hon har arbetat som tf-verksamhetschef och haft ledningsansvar för psykologer under flertalet år. Zandra har arbetat med handledning, konsultation och utbildning till chefer och pedagoger inom skola och offentlig förvaltning under två decenium. Sedan tre år tillbaka driver hon Zeropointpsychology AB och möter ledare på individ, grupp och organisationsnivå. Zandra drivs av hälsofrämjande perspektiv och försöker initialt fånga styrkor och friskfaktorer som bidrar till välmående arbetsmiljöer.

Källor:

Pietromonoco, P. R. & Collins, N. R. (2017). Interpersonal mechanisms linking close relationships to health i American Psychologist 72(6):531-542. DOI: 10.1037/amp000012


Russberg, A. & Angelis, J. (2018). Piska eller morot? : change management för hållbara beteendeförändringar. Studentlitteratur AB.

Schein, E. (1988). Organizational Socialization And The Profession Of Management

i Sloan Management Review; Cambridge Vol. 30, Iss. 1: 53.


Wu-Pong, S. (2022). Intimacy Matters: 6 Ways to Communicate Your Needs

How to identify or share your personal truth. Hämtad 2022 08 17 från https://www.psychologytoday.com/intl/blog/the-heart-healing/202208/intimacy-matters-6-strategies-healthy-relationships

Vi använder cookies för att tillhandahålla de tjänster och funktioner som erbjuds på vår hemsida, och för att ge våra användare en bra upplevelse. Läs mer

Jag förstår