Destruktivt ledarskap är vanligt i dagens arbetsliv och en riskfaktor för medarbetarnas hälsa och välmående. Lundmark, Stenling och von Thiele Schwarz (2020) har låtit SCB ställa frågor till svenska folket om deras chefer. Drygt var tredje person (36,4 procent) svarade att deras chef ”ofta” eller ”alltid” utövar ett aktivt eller passivt destruktivt ledarskap. Ledarbeteenden som har en negativ påverkan på medarbetarengagemang, välmående och arbetstillfredsställelse definieras som destruktiva av forskarna. Ing-Marie Bergqvist, som arbetar som ledarutvecklare och coach för KC Group, delar här med sig av vad som kännetecknar ett destruktivt ledarskap och vilka konsekvenser det kan få för medarbetarnas hälsa och välmående.
Brandebo, Nilsson och Larsson (2018) poängterar att det inte handlar om att chefen eller ledaren har en dålig dag, utan för att beteendena ska räknas som destruktiva, så krävs det att ledaren upprepar dessa beteenden över tid. Det spelar ingen roll om intentionen är god, utan det avgörande är huruvida konsekvenserna av dessa beteenden är negativa eller inte. Forskningen visar på ett negativt samband mellan destruktivt ledarskap och medarbetarnas hälsa och välmående.
Ett aktivt och ett passivt destruktivt ledarskap
Man kan dela in det destruktiva ledarskapet i ett aktivt och ett passivt destruktivt ledarskap. Ett aktivt destruktivt ledarskap definieras som en chef som hotar, manipulerar, är orättvis och ställer krav som inte går att nå upp till. En chef som utövar ett passivt, destruktivt ledarskap definieras som otydlig med vad som förväntas, uppträder förvirrat, undviker att ta tag i konflikter och tar inte sitt chefsansvar. De medarbetare som har en passiv, destruktiv chef utsätts för den största risken. De har lättare för att uppleva stress, de mår sämre och de blir i större utsträckning utmattade. Vad kan det bero på att så många chefer är passivt destruktiva? I dagens platta organisationer tror
säkert många chefer att de skapar delaktighet och engagemang genom att ge medarbetarna ett stort ansvar. Om man inte kommunicerar detta och delegerar tillräckligt tydligt, så kan det uppfattas som om chefen abdikerar från sitt ansvar och dumpar det på medarbetarna.
Destruktivt ledarskap smittar
Ett destruktivt ledarskap kan även ”smitta” medarbetarna. Eftersom de lär sig av sin ledare och ofta härmar sin ledares beteenden, så finns det en risk att de börjar uppvisa liknande negativa beteenden gentemot sina kollegor. Ett passivt destruktivt ledarskap blir därmed en grogrund för uppkomsten av mobbning, vilket är ett allvarligt arbetsmiljöproblem.
Utvecklande ledarskap (UL)
Försvarshögskolan har tagit fram en utbildning i Utvecklande Ledarskap (UL) där du lär dig att utveckla medarbetarnas inre motivation att sträva mot samma mål, samtidigt som du utvecklar dig själv som ledare. Du får också lära dig att känna igen dina destruktiva ledarbeteenden och vad du kan göra för att minimera dem. Läs mer om vad som kännetecknar ett utvecklande ledarskap här. KC Group erbjuder utbildningar inom UL, ta kontakt med oss här.
Du får också lära dig att känna igen dina destruktiva ledarbeteenden och vad du kan göra för att minimera dem. KC Group erbjuder utbildningar inom UL, ta kontakt med oss här.
Dåligt är starkare än bra
De allra flesta som vill, kan utveckla sitt ledarskap. Det som krävs är motivation och en vilja att arbeta även med sina negativa ledarbeteenden. Steg nummer ett är att bli medveten om vilka de är och i vilka situationer de brukar komma fram. Ledarskapsforskningen visar att ”dåligt är starkare än bra”. Därför kan de negativa ledarbeteendena göra det svårt för de positiva att ha effekt, eftersom de är intensivare och har en mer långvarig effekt.
Se dig i spegeln varje morgon och fråga dig själv: vilken slags ledare vill jag vara idag?
För fördjupning rekommenderas i boken Destruktivt ledarskap: Hur uppkommer det? Vilka effekter får det? Vad kan man göra åt det? av M. Fors Brandebo, S Nilsson och G. Larsson (2018), Studentlitteratur.
Ing-Marie Bergqvist är ICF Associated Certified Coach (ACC) och diplomerad från Gestaltakademins fyra-åriga utbildning i Ledarskap och Organisation. Hon är även certifierad handledare och handledarutbildare från Försvarshögskolan i Utvecklande Ledarskap (UL) och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Hon har egen chefserfarenhet, inom PostNord och sedan 2012 verkar hon också som ledarutvecklare i företaget i KC Group.
Ing-Marie har ett starkt affärs- och verksamhetsfokus kombinerat med ett genuint intresse för människor. Hennes drivkraft är att bidra till ett hållbart arbetsliv där mångfald ses som en tillgång. Just nu studerar hon Arbetshälsovetenskap på Masterprogrammet på Högskolan i Gävle.
Källor:
Fors Brandebo, M., Nilsson, S. & och Larsson, G. (2018). Destruktivt ledarskap: Hur uppkommer det? Vilka effekter får det? Vad kan man göra åt det? Studentlitteratur.
Lundmark, R., Stenling, A., Tafvelin, S. & von Thiele Schwarz., U. (2020). Appetite for Destruction: Psychometric Examination and Prevalence Estimation of Destructive Leadership in Sweden, Frontiers in Psychology, vol 12.