Lärande och pedagogik går som en röd tråd genom KC Groups chefskonsult Annacarin Nilssons yrkesliv. Med en bakgrund som pedagog i scenisk gestaltning, logonom och numera chefsutvecklare på KC Group, så fortsätter hon sina studier om lärandet. Snart är hon klar med sin Master inom Professionsutveckling och forskning med fokus på ledarskap och lärande i arbetslivet. Kolbs lärstilar väcker många intressanta tankar som hon tar med sig när hon lägger upp chefsutvecklingsprogram. Här förklarar hon de fyra lärstilarna och reflekterar över hur de kan användas pedagogiskt för att förstärka lärandet för individ, grupp och organisation.
Kolb, amerikansk psykolog, studerade på 80-talet upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande och olika lärstilar. Med erfarenhets- eller upplevelsebaserat lärande avses ett lärande som tar sin utgångspunkt i det konkret erfarna eller upplevda. Han byggde vidare på den lärcirkel som tidigare utformats av den tysk-amerikanske psykologen Kurt Lewin (1890-1947), känd för begrepp som aktionsforskning, change agent, fältteori, gruppdynamik och Lewins lärcirkel. Inlärningscirkeln beskriver fyra olika kognitiva inlärningslärstilar, Konkreta upplevelser, Aktivt experimenterande, Reflektion och observation samt Abstrakt tänkande. När vi tar in och bearbetar information använder vi alla inlärningsstilar, men i olika hög grad och i olika ordning. Kolb beskriver de fyra inlärningsstilarna som en cirkelprocess, då man kan växla mellan dem utan inbördes ordning. Ingen av inlärningsstilarna ses som bättre eller överlägsen.
Kolbs fyra inlärningsstilar
1. Divergeraren (idégivaren) - Upplevelse
Divergeraren vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför hon/han ska lära sig precis det här. Denna person representerar nyfikenhet, fantasi, känslor samt observations- och associationsförmåga. Divergeraren lär sig genom att se på när andra arbetar praktiskt, hellre än att agera själv. Därför passar det för en sådan person att arbeta med praktiska grupparbeten. Det bästa sättet för divergeraren att lära sig är att diskutera med andra som har samma lärstil. Nyckelfrågan för divergeraren är Varför? 2. Assimileraren (förklararen) - Reflektion
Assimileraren vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? Assimileraren lär sig genom att lyssna på experter, föreläsningar, processgenomgångar och genom egen forskning. Denna person föredrar att läsa manualer istället för att pröva sig fram. Assimileraren föredrar ofta att arbeta på egen hand och kan verka tyst och inåtvänd i gruppdiskussioner. Nyckelordet för assimilerare är Vad?
3. Konvergeraren (sammanställaren) - Abstraktion
Konvergeraren är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Konvergeraren tänker först och handlar sen, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/Hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? En sån här person vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Konvergeraren är oftast mer intresserad av uppgifts lösandet än av människor och känslor. Nyckelfrågan för konvergeraren är Hur?
4. Ackommoderaren (prövaren) - Tillämpning Ackommoderaren är aktiv och handlingsinriktad. Han/Hon vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och hittar ofta på nya sätt att använda sina kunskaper. En sån person frågar sig ofta: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Ackommoderaren lär sig genom att experimentera, testa saker och utöva aktiviteter i smågrupper, t.ex. Rollspel.
Utifrån Kolbs analys av lärstilar kan man inspireras i sitt utbildningsupplägg och växla mellan faserna i Kolbs lärcirkel på ett sätt som skapar dynamik och större inlärning.
Efter att ha stiftat bekantskap med ett nytt kunskapsområde eller nya fakta kan det vara lämpligt att koppla på en divergent lärstil. Man ska då försöka se området eller fakta ur olika synvinklar i stället för att ta till sig fakta som de först framträder.
I nästa fas förändrar man stilen till att gälla en sammanfattning av observerade fakta. I denna kan ytterligare fakta inordnas. Här krävs en assimilationsteknik, en lärstil som går ut på att göra sammanfattningar av enskilda iakttagelser.
Därefter gäller det att koppla på en lärstil som består i att dra slutsatser av teorierna genom konvergent tänkande: genom tillämpning av redan kända sammanhang.
Slutligen gäller det att på ett ackommoderande sätt öva och praktisera det inlärda så mycket att man kan använda det för att söka bedöma situationer och lösa uppgifter intuitivt, att vara både person- och sakinriktad så att man stimuleras att söka nya konkreta erfarenheter och då genomgå de fyra faserna på nytt, och nå längre i förståelse genom vidgning av perspektiven.
ACT-metodik Forskning visar att pedagogiska modeller som gestaltas i rum, och med kropp och sinnen förstärker lärande både på djupet och över tid. Kolbmodellen går utmärkt att gestalta i rummet. De fyra inlärningsstilar kan utgöra fyra hörn i rummet. Mindre grupper utgår från olika hörn och lärandet diskuteras utifrån samtliga perspektiv och delas sedan i helgrupp.
Annacarin Nilsson, är verksamhetschef och kvalitetssäkrare på KC Group. Hon arbetar också som konsult inom ledarskapsutveckling, utbildningsinsatser och med chefsstöd.
Annacarin är fil.kand i dramametodik, examinerad logonom samt ICF Certifierad professionell coach (PCC). Just nu läser hon en Master i Professionsutveckling och Forskning inom organisationsutveckling och ledarskap.
Hon har en bakgrund inom teater som teaterpedagog och regissör inom vilket ledarskap och samspel verkligen utgör en central del. Annacarins spetskompetenser är: kommunikativt ledarskap, presentationsteknik, pedagogik inom arbetslivet samt organisatoriskt lärande.