I allt arbetsmiljöarbete är säkerhet viktigt och något att förhålla sig till hela dagarna, på ett eller annat sätt. Om man inte känner sig socialt trygg och fysiskt säker så kommer man inte att ha fokus på sin prestation utan lägga energi på att hålla extra koll omkring sig. Säkerhet är alltså en grund för att människor ska kunna prestera väl och för att skapa god arbetsmiljö.
Vad är då MTO? Människa, teknik och organisation i samverkan för god säkerhet och bra arbetsmiljö. Det är vad MTO handlar om. Veckans inlägg handlar om arbetsmiljöarbete och är skriven av KC Groups chefsutvecklare Margareta Carlsson som har spetskompetens inom området.
Bakgrund
År 1979 skedde en olycka vid kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i USA. Det skedde bland annat på grund av avsaknad av haverirutiner då sådana inte ansågs behövas då det inte var sannolikt att något kunde hända. Av den olyckan lärde vi oss dock att det osannolika ändå kunde inträffa.
Du som läser detta minns kanske att framlidne Tage Danielsson med anledning av olyckan framförde monologen ”Om sannolikhet” i showen ”Under dubbelgöken” 1979, som blev väldigt känd i Sverige och fortfarande finns tillgänglig på YouTube.
Vidare lärde vi oss att 1) möjliga haverier behöver beaktas redan vid konstruktionen och 2) instruktioner till operatörerna behöver utformas för att ge möjlighet att reagera på symptom och inte enbart på faktiskt händelse. En mängd aktiviteter på området haverier, både internationellt och i Sverige, startade.
Den här olyckan var starten till en dialog kring säkerhet som blev grunden till MTO.
När begreppet MTO började användas i Sverige under 1980-talet var det främst inom kärnkraftsindustrin. Grundläggande fokus för säkerhetsarbetet var tekniska förbättringar, vilket ledde till färre olyckstillbud. Då blev å andra sidan en annan sorts tillbud synliga, som involverade operatörerna och ”den mänskliga faktorn”. Man arbetade vidare kring detta och stärkte säkerheten ytterligare. Det blev då uppenbart att även organisatoriska faktorer, som exempelvis ledarskap och organisationskultur, hade påverkan på säkerheten.
Detta ledde till att begreppet MTO myntandes, vilket betonade behovet av att innefatta alla tre komponenterna människa, teknik och organisation i säkerhetsarbetet.
”Övergripande kan MTO-området preliminärt definieras som ett perspektiv på säkerhet vars syfte är att studera hur människans fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar samspelar med olika teknologier och organisationsformer samt utifrån denna kunskap verka för ökad säkerhet.
(…)
Detta helhetsperspektiv betonar människa och organisation med samma kraft som tekniken i sig. Intresset är främst på relationer mellan delsystemen människa, teknik och organisation än på delsystemen i sig själva.”
(Carl Rollhagen, adjungerad professor i risk och säkerhet vid KTH i Stockholm)
Nyttan med MTO?
MTO är ett samlingsnamn för kunskaper kring människan och hennes beteenden och hur vår hantering av teknik och organisation påverkar människans beteende. Detta leder i sin tur till kunskap kring hur vi bör utforma vår verksamhet och vår arbetsmiljö utifrån de förutsättningar människan har och hennes sätt att fungera.
Det är i samspelet saker och ting händer. När vi tar ett helhetsgrepp så minskar risk för olycka och ohälsa, minskar konsekvenser om/när något ändå sker, minskar onödigt arbete och onödig stress och i stället skapas bättre flöden och processer. Det i sin tur påverkar både trivsel och prestationer vilket leder till ökad effektivitet, lönsamhet, utveckling och innovation.
Skapa skyddande barriärer
MTO är ett bra sätt att tänka när man 1) utreder tillbud, ohälsa, olycksfall och 2) skapar handlingsplaner både generellt och i samband med riskbedömningar. Vi kan se i allmänna råd och andra skrivelser som berör arbetsmiljölagstiftningen att MTO förordas som ett sätt att arbeta med olika frågor:
Först ska vi organisera så att vi eliminerar så många risker för olycka/ohälsa som möjligt (och gärna också främjar friskfaktorer).
Sedan ha fysiska och tekniska lösningar som skyddar oss från de risker vi inte kunnat organisera bort.
Därefter arbeta med människans mående, kompetens etcetera och därmed förmåga att hantera olika situationer.
I den ordningen! Det är även viktigt att titta på s.k. samverkande faktorer: vad är det som sker i samspelet mellan dessa tre delar?
Man brukar säga att MTO går ut på att skapa skyddande barriärer (se bild nedan) men det är större än så, då det handlar om säkerhetskultur i stort. MTO har gått från att ses som en samling analysverktyg eller en utredningsmetodik till att vara ett samlat synsätt på säkerhet och en central del i en säkerhetskultur.
Kim halkar i trappan
Jag tar ett exempel som jag ofta använder: Kim halkar i trappan. Det är lätt att vifta bort med att Kim är en klant… Kim själv borstar av sig och skriver inte något tillbud. Kims kollegor kommenterar ”Kim, kan du inte stå på fötterna?”. Kan du se scenariot framför dig? Känns det som en rimlig situation?
Vi vill att människor ska skriva tillbudsrapporter/incidentrapporter för att vi vill få chansen att utreda. En utredning kan gå ganska fort och bestå av ett samtal med Kim, men om tillbudet inte kommer upp på bordet så kan man inte heller lära av det.
Tänk om det finns organisatoriska faktorer som bidrog till att Kim halkade i trappan.
Uppdraget att sanda? Tidspress? Ledarskapet? Borde trappan varit avspärrad? Låg det ett bananskal i trappan – och vad säger det i så fall om vår kultur?
Tänk om det finns tekniska faktorer som påverkade. Feldimensionerad trappa? Synförhållanden? Skorna, rätt personlig skyddsutrustning? Avsaknad av ledstång? Låg det ett bananskal i trappan – behöver vi fler soptunnor i lokalerna?
Tänk om det finns mänskliga faktorer som inte har med ”klantighet” att göra. Stress? Hälsotillstånd? Platskännedom? Hot om våld? Låg det ett bananskal i trappan som Kim inte såg?
Vi behöver titta på verksamhet ur olika perspektiv. Vissa delar finns i alla områden dessutom, exempelvis skyddsskor: Har vi upphandlat bra skyddsskor (organisation)? Håller skyddsskorna måttet (teknik)? Använder Kim tilldelade skyddsskor(människa)? Vi behöver också titta på hur dessa olika perspektiv samverkar med varandra och vad som sker i skärningspunkten dem emellan.
Det finns många riskkällor. Målet är att reducera riskerna genom organisation, teknik och människa så att så få risker som möjligt leder till olycka/ohälsa. Bygga barriärer.
Saker händer, och faktiskt beror det ganska sällan på att någon bara ”är en klant”…
Margareta Carlsson, är chefscoach och managementkonsult på KC Group, med specialområde ledarskap och organisation inom vilket arbetsmiljö är en viktig del. Hon utbildar, utvecklar, föreläser och coachar för utveckling av ledarskap ur olika perspektiv. Hon är också VD för Solberga station AB med utveckling av egen personal.
Margareta har mångårig erfarenhet av chef- och ledarskap dels genom eget arbete som vd, chef, projektledare, produktionsledare och företagare och dels som executive coach och managementkonsult. Margareta har en gedigen utbildning inom ledarskap och organisation på universitetsnivå samt flera års utbildning inom coaching (individ, duo och grupp). Hon är certifierad ICF Professional Certified Coach (ICF PCC), diplomerad Kognitiv NPF Coach och diplomerad Professional Management Consultant.