Språket utvecklar organisationer

"Storytelling är det mest kraftfulla verktyget i en ledares verktygslåda!" ~ Harvards Howard Gardner


Många av KC Groups konsulter använder Storytelling som verktyg vid organisations-utveckling, förändringsledning, kultur- och varumärkesbyggande. Här skriver Annacarin Nilsson, chefsutvecklare med spetskompetens inom Kommunikativt ledarskap om språket som verktyg för att utveckla organisationer.

Metaforen överför mening

Den tidiga betydelsen av metafor har att göra med ”överföring av mening”. Vi överför ett ord från ett system eller sammanhang till ett annat för att förtydliga vissa aspekter av det andra systemet. Att använda en metafor för att förtydliga och/eller tänka på sin organisation på ett nytt sätt kan lyfta fram och utveckla föreställningar om organisationen. Själva ordet organisation har i grekiskan betydelsen ”redskap”, ”instrument”. Men för många är detta okänt varför den metaforen kan ses som ”död”, eller att överföringskopplingen har ”slocknat”.

Språket är centralt i kulturskapande

I en kultur är språket centralt, hur vi förstår vårt sammanhang och pratar med varandra. Det är med hjälp av språket som vi skapar mening kring det vi ser, känner och upplever. Varje organisation skapar sig sitt eget språk, både vad gäller titlar, hur man beskriver verksamheten och vad man kallar de som jobbar i organisationen. Detta gäller också vardagskommunikation mellan människor. Som med allt annat skapar språket både möjligheter och begränsningar.

Språkets möjligheter och begränsningar

Inom Neurolingvistisk programmering (NLP) är lingvistiken en grundpelare för hur vi skapar tankar, beteenden och förhållningssätt. John Grinder, en av skaparna till NLP och professor i lingvistik vid universitetet i Santa Cruz (USA), säger att man kan förstå språket som en dokumentation eller beskrivning av ett ögonblick i tiden. Av en händelse skapas en mening i tankar och språk, dvs du får det som händer att betyda något. Denna betydelse och/eller tanke blir kvar som ett mönster vid andra liknande händelser. Språket kan ur det perspektivet liknas vid ett fotografi taget vid en viss tidpunkt, som verbalt tolkas och beskrivs. Många gånger tänker vi kanske på det berättade eller tänkta som en sanning och glömmer att det bara är ett av många möjliga tidsdokument skapat vid ett visst ögonblick. Dessutom finns det ingen möjlighet att återge allt som sker i detalj varför vi hela tiden gör förvrängningar, utelämningar och generaliseringar. Språket skapar mening och förståelse för oss själva och andra likväl som det kan bli begränsande. Det kan låsa in oss i tankemönster och tolkningar som inte längre fyller någon funktion. Man säger då att dessa berättelser eller sanningar begränsar oss. Tanken medför en attityd, attityden skapar ett beteende och beteendet skapar ett resultat och resultatet stödjer grundtanken. På det sättet kan man säga att du alltid får rätt vad du än tänker eller tror.

Berättelser uttrycker centrala aspekter av organisationens karaktär

En möjlig väg att förstå sig på en organisationskultur är att lyssna på de sagor och berättelser som cirkulerar i organisationen. Självklart talar vi inte om sagor som Pippi Långstrump och Bockarna Bruse här – även om jag tror att även de som metaforer har en hel del att säga om oss själva och vår omgivning. I första hand pratar vi här om det som sägs ”sitta i väggarna”, vilka berättelser som cirkulerar, berättelser som: Hur framgångsrika vi var när..., chefen som alltid brukade …., förut så var det minsann bättre…. etc. Många forskare ser dessa berättelser i våra organisationer som betydligt viktigare än en liten krydda. I varje organisation finns berättelser som uttrycker centrala aspekter av organisationens karaktär. Enligt Clark (1972) är berättelser emotionellt laddade, vilket gör dem till något annat än en rationell beskrivning av ”det som hände”. Berättelserna är emotionella. Det är just därför de enligt Clark kan transformera sterila, rationella arbetsmiljöer – där vi utför handlingar i utbyte mot pengar – till platser som vi gillar, som vi vill vara positiva medskapare av och som vi vill identifiera oss med. Enligt Clark kan organisationen beskrivas som en “saga”, en gemensam förståelse av en unik prestation baserad på historiska bedrifter av en formell organisation, som skapar starka band inom och utanför organisationen.

Berättelser kan lyfta fram det unika i organisationen

Berättelser kan användas för att lyfta fram det unika i organisationer, för att begripliggöra händelser och introducera förändring. Berättelser utmanas, omtolkas och förvandlas under sin resa i organisationen. Många av oss kommer säkert ihåg viskleken. En person viskar något till sin granne i ringen som i sin tur för meningen vidare. När den sista i ringen högt säger vad den tycker sig ha hört är det oftast långt ifrån vad som från början sas. Det är samtidigt berättelsens styrka att den alltid blir ”vår”, även om grundidén i berättelsen var en helt annan från början eller kom från en helt annan kontext. Berättelsen blir vår i det ögonblick att vi tar den till oss, tolkar den utifrån oss själv och ger den vår egen mening.


Man kan se organisationer som ett nätverk av berättelser. Det finns mycket som styrker meningen med att som ledare förstå vikten av storytelling i organisationer och att träna sig på att använda kraften i berättelsen i sin kommunikation. Genom att formulera företagets ”story” kan man inte bara påverka företagskulturen utan också bli tydligare gentemot både kunder och medarbetare.

Källa: Clark, B.R. (1972). The organizational saga in higher education. Adinistrative Science Quartely.


Annacarin Nilsson, är verksamhetschef och kvalitetssäkrare på KC Group. Hon arbetar också som konsult inom ledarskapsutveckling som chefstöd och med utbildningsinsatser.

Annacarin har en Master i Professionsutveckling och Forskning inom organisationsutveckling och ledarskap, samt fil. kand i dramametodik. Hon är examinerad logonom samt ICF Certifierad Professionell coach (PCC).


Hon har en bakgrund inom teater som teaterpedagog och regissör inom vilket ledarskap och samspel verkligen utgör en central del, liksom berättelsen. Annacarins spetskompetenser är: kommunikativt ledarskap, presentationsteknik, pedagogik inom arbetslivet samt organisatoriskt lärande.

Vi använder cookies för att tillhandahålla de tjänster och funktioner som erbjuds på vår hemsida, och för att ge våra användare en bra upplevelse. Läs mer