KC Groups chef för utbildning och kvalitetssäkring Annacarin Nilsson har läst ett antal vetenskapliga artiklar om kreativitet och innovation inom organisationer. Det framgår att möjlighet till bl. a. informellt lärande skapar kreativitet och innovation inom organisationer. Informellt lärande är ett lärande som oftast sker på egen hand. Det sker när individen tar initiativ med syfte att förbättra sina kunskaper eller färdigheter inom ett område. Forskningen visar också att organisationer som tillhandahåller utbildning, medarbetarinvolvering, som använder sig av prestandabaserade lönesystem och möjliggör flexibla arbetstider, arbetsvariation och självständighet har högre nivåer av kreativitet och innovation. Det framgår också att det krävs ett skickligt ledarskap för att både skapa kreativitet samt implementera nya och förbättrade arbetssätt. Här följer en summering för dig som är intresserad av att veta mer.
Olika klimat och ledarstilar genererar mer eller mindre kreativitet och innovation I idé-genereringsstadiet kan det s.k. transformativa ledarskapet stimulera till större kreativitet medan det mer tydliga och direkta transaktionella ledarskapsbeteendet kan vara effektivare i det senare stadiet när det gäller att implementera nya innovationer enligt Anderson, Potočnik och Zhou (2014). Det krävs ett skickligt ledarskap för att skapa både kreativitet samt att implementera nya förbättrade arbetssätt. Forskning visar dock på att organisationer som tillhandahåller utbildning och medarbetarinvolvering, använder prestandabaserat lönesystem, möjliggör flexibla arbetstider, som betonar arbetsvariation och självständighet har högre nivåer av innovation. Liksom organisationer som har en tillåtande kultur som stödjer innovation och nytänkande. Läs mer om kreativitet och ledarskap här. Söderfjäll (2018) rekommenderar organisationer att sätta normen; att fel är tillåtna - men att det är fel att inte försöka lära sig av dem.
Vad är kreativitet?
Kreativitet är en av de viktigaste kognitiva färdigheterna i vår komplexa och snabbt föränderliga värld (Anderson, Potočnik & Zhou (2014). Steve Jobs, förmodligen en av dem de mest kreativa hjärnorna i vår tid beskrev kreativitet som ”att koppla ihop saker". Det finns enligt Vygotskij (1995) två fundamentala former av mänsklig aktivitet. Den ena är reproducerande, där vi återskapar befintliga tankemönster, aktioner eller handlingar. Den andra är den kreativa, där en människa har förmågan att utifrån sina tidigare erfarenheter skapa helt nya situationer och tankar. Typen av tänkande benämns även som kombinatorisk, eftersom kreativitet kan vara resultatet av två bekanta element som i kombination blir något nytt.
Från en vetenskaplig synvinkel definieras kreativitet som förmågan att generera idéer, lösningar eller produkter som är både nya och lämpliga samt att skapa utifrån avlägsna associationer. Till exempel, när en person ombeds tänka på olika användningsområden för en tegelsten kan den första associationen vara att ”bygga ett hus”. Än mer avlägsen association, kan vara att ’krossa tegelstenen och använda bitarna som trottoarkritor’. Förmågan att generera nya idéer, t.ex. generera fler användningsområden för en tegelsten kallas divergent tänkande. Konvergent tänkande är däremot inriktat på att finna ett enda svar, genom logik och med tidigare känd kunskap. Kreativitet kräver både divergent och konvergent tänkande. De nya idéerna behöver också erkännas och väljas ut för genomförande eller implementering.
Kreativitet och innovation
Kreativitet och innovation är avgörande för framgångsrika prestation i alla organisationer menar Anderson, Potočnik och Zhou (2014) efter att ha granskat den snabbt växande mängden forskning inom området. Vidare uppfattar de kreativitet och innovation som integrerade delar av i huvudsak samma process. Inom forskning om kreativitet har man vanligtvis undersökt stadiet av idégenerering, medan studier i innovation vanligtvis inkluderat den senare fasen av idéimplementering. De beskriver sammanfattningsvis processen kreativitet och innovation enligt följande:
Kreativitet och innovation på jobbet är processen, resultat och produkter av försök att utvecklas och introducera nya och förbättrade sätt att göra saker på. Kreativitetsstadiet i denna process avser till idégenerering, och innovation hänvisar till det efterföljande skedet av att implementera idéer mot bättre rutiner, metoder eller produkter. Kreativitet och innovation kan förekomma på nivån av individ, arbetslag, organisation eller på mer än en av dessa nivåer tillsammans men kommer resulterar alltid i identifierbara fördelar på en eller flera av dessa analysnivåer.
Kreativitet handlar således av idégenerering medan innovation betonar den senare delen av processen, idé-implementering. Detta är komplexa processer som inbegriper flera nivåer och framträder över tid. Både kreativitet och innovation kan därför uppstå vid olika tillfällen i en process.
Nya kreativa idéer kan gagna vissa och inkräkta på andra
Inom forskning beskrivs fyra relevanta gränsytor där kreativitet/innovation kan inkräkta på andra viket inom alla organisationer är en utmaning att ta i beaktande.
1. idéer som uppstår mellan individer i en grupp/team och som kan inkräkta på gruppen kollektivt.
2. idéer i arbetsgruppsprocesser som kan inkräkta på individuella medlemmar.
3. idéer som uppstår mellan team och organisation och som kan inkräkta på bredare aspekter av organisationen eller dess högsta ledning.
4. idéer där processer och fenomen på organisationsnivå inkräktar på lagen.
Det är med andra ord alltid bra att ha med dessa fyra aspekter i sin konsekvensanalys vid införande av nya idéer.
Informellt lärande stimulerar kreativa processer
Många forskare betonar vikten av att stimulera ett informellt lärande . Ellström (2010) hävdar att innovation är ett resultat av ett lärande, där ny kunskap skapas inom en organisation. Även Sutherland Olsen (2016) framhåller att kreativitet och innovation i grunden är en lärandeprocess, som dekonstruerar rådande föreställningar och tankemönster och ersätter dessa med nya. Detta lärande, med nya perspektiv är enligt Ellström (2010) en fundamental del av utveckling och innovation. Ness och Soreide (2014) instämmer i att den kreativa processen kan jämställas med att uppnå ett nytt perspektiv, ett lärande. Vidare hävdar de att organisationer som möjliggör att medarbetare med olika kompetensprofiler uppmuntras att dela kunskap mellan sig, också tillägnar sig nya perspektiv där innovation kan skapas. Författarna lyfter också vikten av att redan i on-boardingprocessen plocka upp nya synvinklar från nya medarbetare.
Kreativitet och kompetensutveckling
Kreativitet är inte oskiljaktigt från kompetens. Ett yrkeskunnande bör ständigt formas och utvecklas genom olika informella lärandesituationer över tid. Omvärlden förändras och nya behov uppstår. Det gäller att hela tiden vara uppdaterad med vår samtid, att framtidsspana och upprätthålla en lyhördhet utifrån kundens behov. Vi behöver ständigt sträva efter att utifrån olika infallsvinklar förstå kundens behov nu och i framtiden, för att kunna berikas av nya idéer som kan leda till innovation. Vi behöver dock få tid att göra dessa analyser, söka inspiration och att tillägna oss nya kunskaper för att skapa en stark ställning för det informella lärandets inom organisationer. Vi behöver låta kreativa projekt få finnas och ta sin tid.
Vikten av den sociala kontexten Kreativitet och innovation står också i ett beroendeförhållande till den sociala kontexten. Gruppdynamiken är en avgörande faktor i kreativitet och innovation samt i införlivandet av nya idéer. Kreativitet och innovation skapas i en ständig dialog med en kontextuell verklighet där kommunikation och relationsbyggande är viktiga pusselbitar. Kommunikation med kunder och kollegor är av yttersta vikt. Den sociala dynamiken påverkar hela det kreativa arbetet där anpassningar sker genom ständig påverkan från omvärlden. Anpassningsförmågan och förmågan att kommunicera är viktiga faktorer i kreativa organisationer. Utan innovation kan få organisationer överleva och blomstra.
Hur tar ni vara på era medarbetares kreativitet inom din organisation?
Söderfjäll (2018) tar upp några utmärkta sätt att skapa kreativitet och innovation inom organisationer.
Uppmuntra medarbetarna till att prova nya tillvägagångssätt och att ta lite risker.
Avsätt tid till att komma på nya idéer och förslag.
Uppmuntra och berömma de som vågar testa även om de misslyckas.
Utmana medarbetare till att våga tänja på gränserna vid formulering av mål.
Uppmuntra till gränsöverskridande samarbeten med andra verksamheter.
Skapa små pilotprojekt för att testa nya metoder och idéer innan de verkställs på bred front.
Uppmuntra till konstruktiv feedback på eget beteende.
av Annacarin Nilsson
ansvarig för kvalitetssäkring och utbildning på KC Group
Annacarin Nilsson arbetar som chefsutvecklare samt med kvalitetssäkring av utbildningar på KC Group.
Hennes spetskompetenser är neurovetenskap och vuxenpedagogik, kommunikativt ledarskap, organisatoriskt lärande samt grupprocesser.
Annacarin har en Master i Professionsutveckling och forskning, med ledarskap och organisations-utveckling som fokus, en Fil. Kand. i dramametodik. Hon är också examinerad logonom samt Professionel Certified Coach (PCC).
Källor:
Anderson, N., Potočnik, K. & Zhou, J. (2014). Innovation and Creativity in Organizations:
A State-of-the-Science Review, Prospective
Commentary, and Guiding Framework i Journal of Management Vol. 40(5). DOI: 10.1177/0149206314527128
Ellström, P-E. (2010). Practice-based innovation: A learning perspective i Journal of
Workplace Learning , 22(1), 27—40.
Ness, J., & Søreide, G. (2014). The Room of Opportunity: Understanding
phases of creative knowledge processes in innovation i Journal of Workplace
Learning , 26(8), 545—560.
Sutherland Olsen, D. (2016). Adult Learning i Innovative Organisations. European Journal
of Education , 51(2), 210—226.
Ness, J., & Søreide, G. (2014). The Room of Opportunity: Understanding
phases of creative knowledge processes in innovation. Journal of Workplace
Learning , 26(8), 545—560.
Söderfjäll, S. (2018). En liten bok om ledarskap. Type and Tell.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.