Vad är Positiv psykologi och vad kan den bidra till?

Uppdaterat: 30 aug 2021

En teori som ligger till grund för coaching och de insatser som KC Group arbetar med är Positiv psykologi. Läs KC Groups chefs- och organisationsutvecklare Rozbeh Baleng-Soultanis inlägg om vad Positiv psykologi är och hur den kan bidra till organisationer och social hållbarhet.

I den ansedda tidskriften American Psychologist nåddes år 2000 en milstolpe för forskningen om människans psykiska hälsa. Millenieutgåvan dedikerades till att definiera begreppet Positiv psykologi för den akademiska världen. Men kanske kan man också säga att begreppet på sätt och vis återintroducerades och blev startskottet till ett eget fält. De två forskarna som fick äran att introducera ämnet ansåg att psykologin, vid tiden för deras publikation, nästan uteslutande utgjorde ett ämne för att kurera folk med psykiska sjukdomar. Man hade glömt det tredelade uppdrag som ämnet vilade på. Det första uppdrag som psykologin som ämne hade att lösa var att kurera psykisk sjukdom, vilket den gjorde med bravur. Men när det kom till de andra två delarna; att göra livet för alla människor mer produktivt och meningsfullt, samt att identifiera och uppmuntra utveckling av människans färdigheter, så fanns det stora landvinningar att göra. (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000).

Psykologins uppdrag Som orsaker till att man inom psykologin kliniskt och forskningsmässigt ditintills hade fokuserat nästan uteslutande på psykiska sjukdomar, nämndes bland annat behovet av psykologisk hjälp efter de två världskrigen samt att tillgängliga forskningsanslag var utformade på ett sådant sätt att medel erhölls för sådan forskning där mental sjukdom studerades. En annan orsak som nämns i artikeln av Gillham och Seligman (1999) är att psykologin utformades för att skydda barn, vilket bidrog till att mycket av forskningens resurser lades på att utreda hur psykisk sjukdom påverkade barns uppväxt. Detta hade i sig många positiva effekter. Vi har idag identifierat flera psykiska sjukdomar och hur dessa kan behandlas, metoder för att skydda barn från skadliga miljöer har förbättrats m. m. (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000; Gillham & Seligman, 1999).


Den Positiva psykologin däremot, utgår från en annan helt annan frågeställning; om det goda livet bör anses bygga på personligheten eller om det är situationsbundet och beroende av en positiv social kontext (ibid.) Lewis (2011) kombinerar Positiv psykologi med den systemiska infallsvinkeln, att allt ingår och påverkas i sammanhang. På så sätt kan den Positiva psykologins bidra till både personlig och organisatorisk hållbarhet.

En positiv eras begynnelse Ämnet Positiv psykologi som sådant har vidrörts tidigare utan att för den skull benämnas så mer än i förbifarten, och fältet är på intet sätt nyuppfunnet (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000; Gillham & Seligman, 1999). Gillham och Seligman menade att istället för att endast studera och fokusera på mental sjukdom i forskning, praktik och studier skulle man inom psykologin nu (återigen) balansera uppdraget genom att också studera människans styrkor. På så vis skulle psykologer kunna uppfylla hela det uppdrag som psykologin som ämne från början var ämnad att göra, nämligen göra livet för människan mer meningsfullt och produktivt samt att identifiera och uppmuntra talanger och färdigheter (Gillham & Seligman, 1999).

Glaset kan fyllas på

När Seligman och Csikszentmihalyi (2000) definierade Positiv psykologi och presenterade det som ett eget fält inom vilket det behövdes forskas mer på, måste det ha varit en utmanande exklamation inom psykologins världsram. Helt plötsligt rörde sig diskussionen inte kring huruvida glaset var halvtomt eller halvfullt utan att det bredvid glaset faktiskt står en karaff med vatten att fylla på glaset med, det vill säga ifall psykologins fokus breddades lite. Eller uttryckt på annat sätt: att psykologin som fält återvände till det fulla uppdrag som det en gång sprang ur.

Idag och framåt

Idag har det blivit allt mer acceptabelt att gå till terapeut, coach eller psykolog när man har en tillfällig svacka i livet. Många av våra högst presterande affärspersonligheter, ledare, chefer och idrottare har idag en mental coach. Det är dock fortfarande så att det finns en del stigma kring fenomenet, i synnerhet om en person skulle gå i terapi/coaching utan att vara utsatt för något trauma eller någon tydlig problematik i livet. Funderingar inför framtiden

I framtiden, med hjälp av den Positiva psykologins genomslagskraft, kan man tänka sig att en person som betraktar sig själv som mentalt frisk skulle kunna gå till en coach eller psykolog, för att utveckla sina färdigheter och få ett mer meningsfullt liv. Då finns det ingen anledning att tveka på att gå till en psykolog eller coach i syfte att nå sin fulla potential. Det kanske idag är svårt att tänka sig en framtid där organisationer erbjuder alla sina chefer och medarbetare på coachande samtal för att utveckla färdigheter och nå full potential. Eller kanske redan från tidig skolålder. Att skolan erbjuder Positiv psykologisk coaching 45 minuter varannan vecka i grundskola och gymnasium. Det är inget otänkbart scenario. Det finns redan idag forskning som stödjer att personer som av sina lärare upplevts som positiva barn också är mer välmående och tillfreds som vuxna (Richards & Huppert, 2011).

Det finns avslutningsvis en stor potential för det samhälle och de organisationer som vågar gå i bräschen för att sätta Positiv psykologi högt på agendan i sina folkhälsomål inom samhälle och organisationer. Vi vet att karaffen står där nu, det börjar bli dags fylla på glasen.


av Rozbeh Baleng-Soultani


Rozbeh Baleng-Soultani är Cert. Agile Coach, med juristexamen och Fil. kand. inom psykologi.

Han är en affärsinriktad professionell coach och affärsutvecklare med bred erfarenhet inom affärsutveckling, kommunikativt ledarskap, digitalisering, dataanalys, juridik och förändringshantering.


Rozbeh har djupgående erfarenhet av snabba branscher, digital transformation samt coaching och positiv psykologi i syfte att öka prestation, motivation och framgångsrika beteendeförändringar inom organisationer.


Referenser Gilham J. E. & Seligman M. E. P. (1999). Footsteps on the road to a positive psychology. Behaviour Research and Therapy, 37, 163-173. Richards, M. & Huppert F. A. (2011). Do positive children become positive adults? Evidence from a longitudinal birth cohort study. The journal of Positive Psychology, 6(1), 75-87. Seligman M. E. P. & Csikszentmihalyi, M. (2000). Positive Psychology an Introduction. American Psychologist, 55(1), 5-14. Lewis. S. (2011). Positive Psychology at Work: How Positive Leadership and Appreciative Inquiry Create Inspiring Organizations. John Wiley & Sons Ltd.

Vi använder cookies för att tillhandahålla de tjänster och funktioner som erbjuds på vår hemsida, och för att ge våra användare en bra upplevelse. Läs mer