Var nöjd med din partner så blir du lyckligare

Uppdaterat: 14 nov.

KC Groups seniora ledarskapsutvecklare och agila coach Rozbeh Baleng-Soultani filosoferar över begreppen lycka och tillfredsställelse. Hur kan vi som coacher bidra till större lycka? Läs Rozbehs tankar om lycka och tillfredsställelse.

Det något abstrakta ordet lycka är något vi beteendevetare ofta och slarvigt slänger oss med. Optimisten i mig vill tro att avsikten är god. I medierna rapporteras friskt om hur man blir lycklig och hur livskvaliteten kan förbättras genom upplysande artiklar, listor, sociala medie-inlägg med förklarande bilder och modeller. Ändå blir vi inte ett uns gladare. Utmaningen är kanske att vi till en början inte har bestämt oss för vad det är vi vill uppnå. Är det lycka eller borde vi här kanske prata om det mer långvariga, men inte lika sexiga, begreppet tillfredsställelse?


Definitionen av lycka

Lycka kan definieras psykologiskt som en positiv affektbalans över tid, alltså att du oftare känner glädje än negativa känslor såsom sorg, missunnsamhet m.m., vilket kommer nära det som beskrivs som tillfredsställelse. Lycka kan också definieras som triumf, välbefinnande eller känslor av glädje. Det som uppstår här och nu men mer kortvarigt som när du dricker en kall läsk en varm sommardag eller är förälskad.


Att vara tillfreds däremot kan låta som att man är nöjd, nästan som att man har gett upp. “Jag är nöjd med min man”, vem vill säga det? Ändå verkar tillfredsställelse vara ett moget förhållningssätt och av allt att döma mer hållbart eftersom det verkar i samklang med människans fria vilja. En användbar definition av tillfredsställelse är: när det faktiska livet motsvarar kraven på hur ens egna liv ska se ut. Det där blev lite meta. Jag är tydligen tillfreds med min definition av tillfredsställelse eftersom jag själv förklarar den användbar. Om du som läser detta köper min något förenklade definition, så talar vi dels om att tillfredsställelse är relativt eftersom att man jämför det faktiska livet med de krav man själv har satt upp. Dels handlar det om att tillfredsställelse är en inställningsfråga, det vill säga att det är man själv som försätter sig i en god belägenhet.



Det är alltså en aktiv handling att bli eller göra sig tillfredsställd och inte något som bara sker. Därmed är det något som ingår i min fria vilja. Jag väljer alltså att försätta mig i en god belägenhet genom olika tankar och handlingar. Det vill säga att det inte längre handlar om att göra mål i fotboll, utan att tycka om att spela först och främst. Inte heller om att få erkännanden för goda gärningar, utan istället uppskatta att få hjälpa andra i första hand.


Ibland är det givetvis givetvis något enklare att vara tillfreds och andra gånger svårare. För att inte tala om att känna lycka, som sällan är en inställningsfråga utan mer rör sig om en reaktion på omständigheterna även om det i viss mån i det fallet också går att bestämma sig för att vara lycklig med omständigheterna - det som ibland brukar kallas acceptans. Det är dock ett ämne för en annan gång.


Ebb och flod

Liksom tidvattnet kan våra nära relationer nästan motsvara en aldrig sinande och naturlig rörelse av floder av närhet å ena sidan och ebb när vi glider isär å andra sidan. Vid flod och därmed ett överflöd av närhet kan det upplevas som att det blir enklare att hamna i god belägenhet och vi blir mer tillfreds med varandra, och vice versa: Vid ebb och isärglidning krävs det mer kraft och energi för att uppbåda samma känsla av tillfredsställelse. Om det ens går.


Ifall vi tittar på grafen nedan som är från en tysk studie kan vi se att den självuppskattade lyckan hos tyska kvinnor två år före respektive efter giftermål ligger på samma nivå. Jag tar med två saker från den grafen: För det första, att gifta sig gör en inte lyckligare, även om det kan påverka din självbild något. Det andra är det som inte är med, vad händer fyra år innan och fyra år efter? Grafen kommer från en högre nivå och rör sig mot en högre sedan också, skönjer jag månne en ebb och flod där?

Den här historien handlar som du märker om vad det möjligen kan innebära för människan att lycka är självvalt. Det är mumma för mig som coach. Ett sätt att handla aktivt är att intressera sig för att känna någon mer på djupet, vilket hos den andra personen innebär att bli sedd. Det kanske i praktiken är den extra frågan: “Jaha, berätta mer - hur menar du?”.


Man behöver inte gå så långt som att tala med främlingar på tåg (även om det bevisligen gör oss lyckligare) utan kan börja med att göra sig nyfiken på sin egen partner eller sina arbetskollegor för att bidra till mer tillfredsställelse och lycka. Jag vill fortsätta tro att jag kan sprida lycka till min fru och mig själv genom min nyfikenhet, även när jag befinner mig i ebb.


Min fråga till dig är: vågar du vara mer nyfiken på din partner? Vem vet, du kanske t.o.m blir mer nöjd med hen.



Rozbeh Baleng-Soultani är agil coach, beteendevetare och förändringsledare på KC Group. Han tycker om att jobba evidensbaserat och kreativt med motivation, välmående och ledarskap. Rozbehs mission i livet är att bidra till tillväxt och autonomi genom möten och samtal. På fritiden pussar Rozbeh på familjen, försöker minimera ägandet av materiella ting och jobbar med sin expertplattform www.svar.se.

Vi använder cookies för att tillhandahålla de tjänster och funktioner som erbjuds på vår hemsida, och för att ge våra användare en bra upplevelse. Läs mer

Jag förstår